Kurbits har tagit långledigt, vi har gjort en av årets första resor norrut, till Höga Kusten. Kan det vara världens vackraste område? Jag tror det, men jag är något jävig eftersom jag är uppvuxen där. Fint att komma hem!

En stor korg för en tjuga, en kurbitsburk, blomfat för en femma styck och två ramar - några av helgens loppisfynd. (Foto Kurbits)

Vi fick också rivstarta loppissäsongen med ett sådant där hus som man nästan inte tror finns. Mina föräldrar kände till denna loppisskatt – jag hade inte sinnesnärvaro att fota hela härligheten åt er, men ni får ta mitt ord på att det var en av de mest märkliga samlingar jag sett.

Dessutom ett enda dödsbo, som släktingar nu öppnat upp som loppis hela våren och sommaren. Och tro mig, det kommer att behövas, för maken till samlerska som bodde där!

Själva burken i närbild, jag måste nog erkänna att jag var mest såld. De övriga var inte lika imponerade. (Foto Kurbits)

Vi gjorde små stillsamma fynd i ren glädje, men det lär definitivt bli fler besök i sommar, släktingarna som arrangerade berättade att det fanns mycket mer att plocka fram. Allt för en femma, tia eller lite småkrafs utöver det. Nå, hela familjen gjorde som sagt lite fynd, här följer dem.

Min man föll mer för ramarna - komplett med familjeporträtten också! (Foto Kurbits)

Givetvis fanns det något för alla...korgar till en liten och en stor flicka. (Foto Kurbits)

Och så här fyllde fyraåringen sin korg, med fynd från skogen. De finns nu hemma i Stockholm, där vi snart kan öppna skogsmuseum. (Foto Kurbits)

Inlägget Säsongens första gårdsloppis avklarad! dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Så här ser mitt bidrag till slöjdaktionen To Russia with love ut. För ett par veckor sedan fick jag ett brev på posten, med inbjudan från Slöjd i Väst. Nu har jag  broderat min lilla lapp och skickat iväg det på väg mot slutdestination Göteborg.

Kurbits bidrag till slöjdaktionen To Russia with love, som stödjer homosexuellas rättigheter i Ryssland.

Där kommer denna lapp, liksom säkerligen rejält många till sättas ihop till en Matrjosjka under HBTQ-festivalen 1-2 juni, det ska bli mycket spännande att se slutresultatet! Det textila verket kommer att auktioneras ut till förmån för Gay Russia.  Läs mer om själva slöjdaktionen här. 

Och med det tar jag faktiskt lite långledigt, Paris hägrar ett par dagar. På återhörande!

Inlägget Färdigt bidrag till Ryssland med kärlek dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Idag öppnar Stockholms kulturfestival med ett digert program över hela stan för er som antingen bor här eller är på väg hit. För sjunde året i rad driver Stockholms stad festival på och runt Sergels torg. Här kommer det att finnas gatuteater, marknad, performance och samtal – musikscener och världens längsta bokbord! Festivalen håller öppet till söndag, för mer info om festivalen, se  här, och här finns hela programmet.

Ämne för morgondagens hållbarhetsdiskussion mån tro? Skedar och slevar i krokvuxen björk. Ur boken Slöjden börjar i skogen från Hemslöjdens Förlag. (Foto Thomas Harrysson)

Kurbits är en del av morgondagens program, då jag ska få prata hållbarhet och slöjd i punkten Re:agera – miljö och hållbarhet i praktiken tillsammans med Kerstin Andersson Åhlin, generalsekreterare för Hemslöjden, och Daniel Ängmo, som är arkitekt, stadsplanerare och slöjdare. Vi finns i Porten, läs mer här. 

Innan, under och efter vårt samtal går det fint att prova på att slöjda. Under dagen pågår nämligen en slöjdworkshop med  brodösen Anna Wengdin och en rad hemslöjdskonsulenter till exempel, en rolig slöjdworkshop.

På HV Skola arrangeras workshopen Med tråden som passion, på lördag 18:e. Som en del av kulturfestivalen som pågår. (Foto HV Skola)

Andra slöjdrelaterade saker att göra under festivalen finns förstås också. Passa också på att slöjda – en och annan sneaker vad det verkar – med sajten Zickermans, som finns på plats hela festivalen i området Ung 08, se mer här. Och Slöjdklubben finns också på plats – alla dagar hela veckan! Kolla in och var med om du är i närheten.

Sista slöjdtipset på kulturfestivalen -  under lördagen arrangerar HV Skola en workshop som heter Med tråden som passion. Här går det att skapa allsorts  - vävning, applikation, stickning, textning i textil – det låter spännande! Se hela programmet här. En massa roligt hela veckan alltså, heja kulturfestivalen!

Inlägget Stockholms kulturfestival igång! dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Inför helgens föreläsning i Luleå – jag pratar på Norrbottens museum på lördag – har jag fått tips om olika saker som finns och som händer i regionen. Det är spännande att följa upp, och ibland vet man inte riktigt var man började och hur man hamnar där man hamnar.

Jag blev iallafall tipsad av Maud, en av hemslöjdskonsulenterna i området om lokalt allmogemåleri och  Tornedalsälgen, som Grethel Güthlein skapat. I likhet med dalahästen bygger den på lokalt norrländskt allmogemåleri. Syftet med älgen är just att utveckla och sprida mer kunskap om traktens traditionella måleri . Kolla här hur den tillverkas, fint att följa!

Tornedalsälgen är skapad av Grethel Güthlein, den är handgjord och målad med inspiration av tornedalskt allmogemåleri från 1700-talet. (Foto Grethel Güthlein/grethels.se)

Jag läser vidare att Tornedalsmåleriet har ursprung från 1700-talet, precis som exempelvis kurbitsmåleriet eller norska rosemalingen. Jag lär mig också att detta 1700-talsmåleri har ett färg- och formspråk som har samhörighet med måleri från Ryssland, i gulockratoner och mönster i umbra. Kolla in så fint det är! Så makalöst vackert med de dova färgerna.

Gustaf Stråhlberg (1794-1858) är känd som den store mästaren och bildade den Stråhlbergska skolan inom Överkalixmåleriet. (Fakta och foto www.vannasberget.se)

Jag hittar vidare till Vännäsberget, en by i Överkalix kommun, 2005 hade man 207 invånare läser jag här. Där det finns en engagerad intresseförening som driver frågor om bygdens kultur och historia vidare. Bilderna är hämtade från den oerhört informativa sajten om Vännäsberget, här.

Här går det att läsa en massa om just Överkalixmåleriet, som är en del av Tornedalsmåleriet. De mest karaktäristiska dragen i Överkalixmåleriet är buskmåleriet läser jag, ”som innebär att möblerna är målade i en brunaktig skala mot gul eller röd bakgrund”. Det är en riktigt spännande läsning som jag rekommenderar vidare. Här följer några bilder och utdrag från Vännäsbergets sajt. Ni förstår ju, efter den här vindlande surfresan är jag helt slut. Och såklart inspirerad!

Och ni som är i Luleå på lördag – varmt välkomna till föreläsningen Mellan garngraffiti och gerillaslöjd…ja, det är en helt annan historia vill jag lova. Men rolig på sitt sätt. Kom, det blir kul!

Johan Petter Lilja, förmodad lärljunge hos Gustaf Stråhlberg. ”Lilja jobbar mer med bilden än med symmetri i kulörer. Han är den enda som till och från bryter trenden med att börja med en rot eller bladverk i målningen i stället för en urna”. (Foto och fakta www.vannasberget.se)

Per August Ekblom (1830-92). ”Det unika med Ekbloms blomstermåleri var att han jobbade med flera färger i penseln vilket gjorde målningarna mer levande och verkliga”. (Foto och fakta www.vannasberget.se)

Vacker interiör med representerat allmogemåleri från Tornedalen och Överkalix. (Foto www.vannasberget.se)

Inlägget Vackraste allmogemåleriet från Överkalix och Tornedalen dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Ååh så är det äntligen dags för julfirande, årets bästa! Favorithögtiden alla gånger är här och jag passar på att ta lite ledigt för att fira ordenligt med familjen.

Det lär dyka upp en traditionsenlig nyårskrönika över året som gått om ett par dagar, men tills dess vill jag tacka er alla för ett fantastiskt fint år – med roliga tips, smarta kommentarer, intressanta mejl och engagemang! Ni är viktiga!

En av mina två ståtliga pyntade granaskar, till höger, av Tor Cederman.  Jepp jag har två…lyxigt va? Drömmen är att duka långbord med dem båda, men dit har jag inte kommit riktigt än. Och till vänster ett loppisfynd från vår vän Miriam, strålande, eller hur? (Foto Kurbits)

Jag önskar er alla en riktigt god jul! Här är lite bilder på familjens julpynt. Fira fint och på återhörande!

Trogna trotjänare som lyser för oss år efter år. (Foto Kurbits)

Juliga hyacinter. Och ja, kulor är lite av tema i år…(Foto Kurbits)

Kransen hänger med från år till år, jag gjorde den för ett par år sedan nu och den håller förvånadsvärt bra. Och charmar mig lika mycket varje år. Lagom är för lite! God Jul! (Foto Kurbits)

Inlägget Kurbits önskar en riktigt god jul! dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Det är september. Ett par butiker har redan fyllt ett par hyllor med juldekorationer. Hemma hos oss familjen Kurbits har det sedan ett par veckor tillbaka stått en flaska glögg. Årets specialutgåva av glöggen Blossa, i år en härligt faluröd sak dekorerad med stiliserad kurbits. Klart bloggen Kurbits ska ha ett recensionsex, om inte annat skulle den kunna recenseras som inredningsdetalj. Jag har fått uppdraget av Frida att göra något av denna flaska, och eftersom jag är hennes make och mångårige medarbetare tar jag mig glatt an det hela.

Glögg med kurbitssmak, så här ser den ut, årets Blossa Dalecarlia, förstås i Faluröd nyans. (Foto Blossa)

Enligt pressmaterialet är den stora grejen i år att ingredienserna inte avslöjas. Den kallas Starkvinsglögg Dalecarlia 2013 och ska typ fånga smaken av landskapet Dalarna. ”Typiskt svenska smaker har adderats till noga utvalda viner”, går det att läsa på flaskan, och i pressmaterialet uppmanas vi att gå in på hemsidan och dela med oss av våra smakintryck.

Frågorna du ska svara på är: ”Doften hos Blossa påminner mig om”, ”Det här känner jag när jag smakar” och ”Det får mig att längta efter”. Det här avslöjar jag inte för våra grannar Mats och Magnus när de tillsammans med Frida och undertecknad smakar av den värmda drycken. Alla är överens om att flaskan är snygg. Och visst luktar det glögg och jul. Men det omedelbara smakintrycket är inte direkt positivt. ”Medicin”, konstaterar Magnus, ”det smakar barnalvedon”. Det är ganska spritigt, fotogenaktigt.

Blossa anno 2013 går i Kurbits färger. (Foto Blossa)

Eftersmaken är mer förlåtande. Visst finns här lite lingon. Och visst är det lite positivt att den inte är så söt. Men när vi ska enas om ett smakbetyg kan alla skriva under på att den här glöggen faktiskt känns som en blandning av saftglögg, lingondricka och hembränt. Inget som konkurrerar ut den vanliga blossan, eller kanske en Dufvenkroks-glögg på julafton alltså. Men flaskan är förbaskat fin, och kanhända finns det många därute som kan tänka sig att vaska bara för att ha en fin flaska?

Tillåt mig protestera! Efter testet ställde jag in kvarvarande glögg i kylen. Och i kylt tillstånd är den riktigt angenäm. Kanske ha den som alternativ till dessertvinet? Eller kanske stoppa i en isbit och fyll på lite ginger ale och du har till och med en spännande lite julig fördrink. När sedan flaskan är urdrucken (ett par veckor innan jul), tillverkar du i sann DIY-anda din egen glögg och fyller flaskan igen!

God jul!

önskar Anders

(Detta är ett gästinlägg på Kurbits av Anders. Till vardags bloggar han på den lokalpatriotiska sajten Bagisbloggen  och då och då på den privata bloggen Bakelit.)

På kurbitsflaskan lär också koordinaterna till Mora finnas. Ytterligare en rolig detalj är att Blossa härstammar från Dalarna i och med Johan Daniel Grönstedt, som under slutet av 1800-talet började sälja glögg i sin vinhandel. Blossa tillverkas fortfarande efter samma recept som han skapade då.  (Foto Blossa)

PS: I testet tog undertecknad hjälp av två begåvade grannar (Magnus och Mats) med ypperliga smaklökar. Det visade sig även att en annan granne har haft samröre med denna glögg innan premiären i oktober. Nämligen illustratören Henning Trollbäck som till glöggens lanseringsevent fått uppdraget att dekorera flaskorna med lite kalligrafi. Här hittar ni bilder på detta >>

/Anders

Inlägget Så smakar Kurbits – julen 2013 dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Och jo, då har vi nog kommit fram till en sista bok för den här veckan. Självklart skriver Kurbits om böcker lite nu och då, självklart är det något som kommer att sprängas in i de vanliga inläggen, precis som…ja, vanligt. Men jag vill ändå avsluta denna bokvecka med – ja…min egen bok, hurra!

Det är ett stort nöje, ett äventyr och en gigantisk utmaning att skriva en bok, och jag har svalt hela sysslan med hull och hår. Det har ni kanske redan listat ut, men jag håller på att skrvia en bok om garngraffiti, gerillaslöjd, craftivism och DIY. Det är något som upptagit mycket av min tid sedan 2005 i diverse artiklar, och framförallt i mina föredrag. Det känns därför bra att kunna sammanfatta tankar och idéer kring den här rörelsen, och att återkoppla till förgrundsgestalter som alla brinner för att åstadkomma skillnad med sina händer. Det är vad jag ägnar största delen av min tid med just nu, och boken är fortfarande i manusform på väg till förlaget inom en snar framtid.

Craftivist Collective medverkar bland annat i min bok, jag har återkommit till dem en hel del på sistone. Jag har följt kollektivet nära och har så mycket fantastiskt spännande material att berätta för er – men det kommer alltså i min bok nästa år…håll ut! (Foto Craftivist Collective)

Men jag vill ändå flagga för att det faktiskt kommer en bok också från detta håll. Och med det också svara på en av de vanligast förekommande frågorna när jag är ute i landet och håller föredrag. Det är fantastiskt att få ett så stort gensvar och det är fantastiskt att ni är så många som under åren efterlyst just fördjupning och merläsning från mig inom dessa ämnen. Därför är det extra roligt att nu kunna svara – jaaa, jag jobbar på det! Och jaaa, det finns alltså (snart) en bok!

Och min förhoppning är förstås att ni fortfarande kommer att vilja ha den, och att ni är intresserade av denna skildring när den kommer ut, förmodligen någongång efter sommaren nästa år. Kan det vara något? En bok mellan garngraffiti och gerillaslöjd, någon?

Paul Moose Curtis är också en av de intervjuade i min bok. Han gör städgraffiti och ställer frågan ”är det verkligen olagligt att städa offentligt?” (Foto Paul Moose Curtis)

Bildinfo överst i inlägget: Tyska B-arbeiten berättar också mer om den här installationen, ett träd som kläddes in i garn under ett år i tyska staden Valbert – i en bok mellan garngraffiti och gerillaslöjd nära dig under 2014!

Inlägget En bok mellan garngraffiti och gerillaslöjd, någon? dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Sista dagen på 2013 – och jodå, visst är det enligt traditionen dags att sammanfatta året och kanske också börja blicka framåt. I februari dundrar Kurbits in på sitt sjätte (!) år, vilken resa det har varit! Jag är glad och mycket stolt över att ni är så många som numera följer med, jag har också märkt att ni blivit många fler under året utifrån allt mer kontakt med er, mycket roligt! Många av årets inlägg står ni för i form av tips, tankar och idéer. Fortsätt gärna så!

Och häng med också på Facebook om du inte redan gör så – där har skaran gillare växt explosionsartat under året, kanske klättrar vi strax över 3000-strecket, fantastiskt roligt!

Polska NeSpoon jobbar med spetsschabloner, sprayfärg, keramik och betong i sin gatukonst – hon är också en av årets gränsöverskridare, se nedan. (Foto NeSpoon/Behance)

Som traditionen bjuder har jag alltså gått igenom lite av årets inlägg och funderat lite på vilket sorts slöjd- och hantverksår vi haft, och vilket år det har varit här på bloggen och för Kurbits i stort. Ett par teman har jag hittat, punkter, röda trådar och sätt att sammanfatta mitt år.

1) Ett broderiets år. Främst skulle jag vilja säga att det varit ett broderiets år. På så många olika fronter har broderiet tagit sig in, fram och ut – det fria broderiet har blommat rejält under 2013, dock med gott eldunderstöd från året innan.

Inte bara en rad duktiga brodöser har uppmärksammats, som Sami Teasedale här  – också en rad ambitiösa projekt har under året använt sig av just broderiet, Karin Holmbergs broderade omslag till Vilhelm Mobergs Amerikasvit från början av året är ett gott exempel. Liksom de många fina broderiböckerna som kommit under året, här, här och här.

Brittiska Sami Teasedale broderar fantastiska fåglar med en fin mönstermix. (Foto Teademade)

Också en rad spännande utställningar på broderitema har arrangerats, nu senast och fortfarande pågående i Härnösand där den japanska broderitekniken sashiko visas exempelvis. Men också Katarina Björns fina verk här. Samt det här, som samlade en stor rad av våra absolut bästa brodöser i en och samma utställning.

Också broderi i annorlunda material har varit ett tema under året, Susanna Bauer är mitt favoritexempel.

Fantastiska Susanna Bauer, som broderar på löv. (Foto Susanna Bauer)

För att inte tala om det fantastiska broderiprojekt i de 370 000 stygn som elever och ungdomar i Umeå gjort! Ett av årets höjdarinlägg om jag får säga det själv…Avslutningsvis har också rebellbroderiet, punkbroderiet, aktivistbroderiet fått mer uppmärksamhet under året. Till och med jag har ju varit ute och taggat för sjutton!

Kurbits på broderitaggningsuppdrag. Sergels Torg i Stockholm, en gråkall hösteftermiddag. (Foto Kurbits)

2) Gränsöverskridarna. Ett annat tema som jag har roats, fascinerats av och hyllat under året är gränsöverskridarna, 2013 har varit ett år fyllt av material- och tekniköverskridare. Jag har sett allt fler kreatörer skapa från annorlunda vinklar, blandat material och tekniker över gängse traditioner och skapandeprocesser. Enkla, udda, annorlunda material har hamnat på nya, tidigare oanvända och galna platser.

Allt från kreativa dekorativa lösningar, som Little Owl, Suzan Drummens fantastiska kaleidoskopvärld, kaxig pälsgraffiti, den norska fotografen Rune Guneriussen och Kent Rogowskis förvirrande pussel. En av Kurbits absolut största virala inlägg står polska Ne Spoon för, hennes bilder på spetsgraffiti spred sig som en löpeld från mitt inlägg, och jag kan verkligen förstå varför.

Men störst ömhetsbetygelser från mig får ändå Mick gerillatapetserare, som  med omsorg om sina medmänniskor placerar ut egentapetserade möbler som han fixar till för att göra sin omvärld lite mjukare…min vardagshjälte för året.

Mick gerillatapetserare sprider mjuka dynor och bekväma stolar längs waelsiska landsbygdens busskurer. (Foto BBC)

3) Folklore och traditionellt hantverk. Ett tredje tema skulle traditionell och framförallt internationell folkkonst och handaskicklighet kunna vara. Inte för att det egentligen är något i trendväg här på Kurbits, jag återkommer ofta till dessa ämnen och ser det som något av en livsnerv i bloggen.

Men, nytt för i år kan sägas vara de internationella kontakter som bloggen knutit i allt högre utsträckning. Den internationella folklorescenen är öppen, generös och mycket inkluderande och under året har Kurbits i högre utsträckning blivit en del av det. En hel del nya globala kontakter och med detta också nytänkande kopplingar till traditionen här hemma alltså – vilket fantastiskt samspel det varit!

Bild från Folt Bolt, Veronica Pridas möbler. (Foto http://veronicaprida.com)

Jag har haft oerhört gott utbyte av både Folt Bolt och Folklorique och har också tack vare det kommit i kontakt med fantastiska Veronica Prida som är verksam i Mexiko, se min intervju med henne här.  Två ytterligare fina folkkonstkopplingar finns i påsktraditionen här, men också i dessa makalösa bilder från Susanne Bisovsky.

Susanne Bisovskys verk där Frida Kahlo möter österriskisk folkdräkt. (Foto Atelier Olschinsky)

Men året har också bjudit på nytolkningar och fina flirtar till folkkonst och vår egen traditionella mönsterskatt. Jag tänker exempelvis på formgivarna Nina Roeraade och Katarina Bryggares verk,  se här.

Utställningen heter Hortum Corodania, av duon Roeraade Bryggare. Spännande kollage i klipp, broderi och måleri, visades på Manos i Stockholm under året. (Foto Roeraade Bryggare)

Att gå till botten med tekniker, material eller undersökningar av traditionella förutsättningar – eller globala utvecklingsmöjligheter har vi sett en rad fantastiskt bra exempel på under året. Jag tänker bland annat på en ytterligare japansk teknik – shibori – där hantverket och de egna kreativa förutsättningarna har fått en mycket aktiv roll i slutresultatet, se det här spännande projektet till exempel.

Och ett av årets mest spännande – och kanske mest omskrivna – projekt är nog Katarina Brieditis och Katarina Evans Re Rag Rug. Med rätta. Så mycket gott kommer ur denna hantverksskicklighet, så mycket kreativ kraft som föder kraft på en rad olika plan. Läs mer om Re Rag Rug här och här. Och håll tummarna för att de tolv mattorna får turnera runt landet – och att produktionsidéerna slår rot också utomlands.

Matta nummer sju från ett av årets mest omtalade projekt, Re Rag Rug. Katarina Brieditis och Katarina Evans. (Foto Re Rag Rug)

På tema handaskicklighet hör också detta mycket spännande examensarbete från Sätergläntan, skolan där slöjden, folkkonsten, traditionen och den djupa handaskickligheten står i fokus. Frida Nordenlöw  kommer säkerligen att göra sig hörd framöver, stickaren som med utstuderad teknik, långsamhet och fokus sätter tiden, hantverket och materialet i centrum på ett fint och nytänkande sätt.  Hennes ord i samband med sin utställning i höstas – ”Vem bestämmer att det inte finns tid? Att tiden inte räcker till för kvalitet? Om vi inte får lägga tid på det som är viktigt, hur ska vi då använda vår tid?” ekar som ett sammanfattande mantra över 2013.

Jag skulle nog tro att hantverkaren, bonden och motorcykelfantasten Lars Gustavsson skulle hålla med, jag fick möjlighet att lära mig mer om hans vansinnigt vackra sadelväskor här under året – kolla in det strålande hantverket, och läs hans mycket fina tankar om sitt skapande här.

Lars Gustavsson med sin ryggsäck i skottsk vaxa bomullsduk med läderdetaljer. Väskan görs i det egna företaget Farmer’s racer. (Foto Farmer’s racer)

4) Slöjd som gör gott, slöjd som gör skillnad. Näst sista punkten på Kurbits nyårskrönika handlar om det jag till stora delar ägnat det här året åt. Att skriva om, prata om och tänka på hantverk, görande, kreativt skapande utifrån aktiva handlingar för att påverka, göra skillnad och förändra. Vi mår helt enkelt bra av att göra. Och i det stora hela tycker jag att det är gott och fantastiskt. Det har dock blivit allt vanligare att se sitt skapande också som en språngbräda mot något annat. Att sticka mössor till ett center för hemlösa, att sy om kläder till ett barnhem, att skänka material till en slöjdlektion i en skola.

Allt vanligare börjar det också bli att vilja ge tillbaka eller stödja globalt i sitt eget skapande, det finska företaget Mum’s och samiska Ovttas är två mycket bra exempel, företag som drivs av ett gott hantverk, men också av entreprenörer som vill åstadkomma skillnad.

Ovttas smycken i renskinn och silver, av Erica Huuva och Hanna Råman. En del av försäljningen går till att hjälpa unga kvinnor globalt. (Foto Ovttas)

En lite mer hardcore variant av detta finns i det allt vanligare svenska ordet hantverksaktivism, något kantigt översatt från engelskans Craftivivism. Här skulle jag gärna lyfta höstens fynd, färgningsmanifestet, ni som följt Kurbits under året vet att jag gick igång på tankeexperimentet att färga kläder med hjälp av komposten, mantrat ”våra kläder är vad vi äter” blev spännande, se här och här.

Kraften i det egna görandet, oavsett om man gör för sig själv eller för sin omvärld är en stor del av vad jag pratar om när jag reser runt och föreläser, vilket också är något jag i allt högre grad fått göra under det här året. Stort tack till alla er som bjudit in mig, och tack alla ni som kommit och lyssnat, vad roligt vi har haft! Det här är min turné under året som gått, kolla in.

Jag har också skrivit en bok om allt detta under året som gåt, vilket spännande projekt!  Och ja, till er stora nesa måste ni nu hålla er ända fram till mitten av 2014 innan den finns ute. Boken rör sig i trakterna kring DIY, gerillaslöjd, garngraffiti och sätt att förändra sig själv, sin omgivning eller sin värld med hjälp av händerna. Läs mer om min bok här. Att jag har fått fördjupa mig i dessa ämnen och fått möjlighet att ha kontakt med alla dessa fantastiska kreatörer är en av 2013 års stora vinstlotter.

Inskickade ordspråk och favoritcitat från förbipasserande på gatan översatta i garn. Yarn Bombing Los Angeles har stickat och satt upp. (Foto Yarn Bombing Los Angeles

5) Gör mer själv! Inför 2014 hoppas jag på ett fortsatt stort uppsving för det egna skapandet. Vi vill hitta nya kanaler kring vårt görande, vi söker oss till offentliga grupper, kurser eller sajter på nätet för att få till oss kunskap. Böckerna på temat göra själv verkar aldrig sina, och tur är väl det. Här är två av mina favoriter från året förresten – Sy! Från hood till skjortklänning och Älskade kofta - och fler inom genren lär med största sannolikhet vara på gång under nästa år. En hel del nya butiker och sajter med material öppnar och är igång, vilket ju också säger något om vår längtan att göra mer själva. Vi har under 2013 utmanat oss här hemma genom att spänna bågen kring vårt projekt Hemstilat, vi smyglanserade vår app Wood – the core of Scandinavian design under hösten, och kommer att jobba vidare med den 2014, kolla in den om du missat! Att göra själv finns i många olika skepnader och utföranden, vi lärde oss bemästra digital publicering i appform. Vem vet vad vi lär oss under nästa år?

Kurbits som blogg dundrar alltså in i sitt sjätte år 2014. Tack ni som läser! Att ni är så många som vill veta mer om ungefär samma saker som jag är betydelsefullt och viktigt. Det är det som får det hela att rulla till och med! Vi kör på med ytterligare Kurbitsår tycker jag. Tack för i år och på återhörande 2014.

Gott nytt år!

/Frida

Inlägget Gott nytt 2014! – Kurbits nyårskrönika dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Mer bilder från Formexmässan, som avslutades i lördags. Här är ett urval som fokuserar en hel del på det riktigt handgjorda och småskaliga, fortfarande med fokus på färg och mönster ser jag. Jag blev väldigt förtjust i mötet med Mira Bodiroza Lindh som broderar fritt och fantastiskt för hand, med utgångspunkt i hallandssömmen, men visst är hennes blandning stilig?

Hon berättade att hon precis är på väg till Japan, där hennes broderier är eftertraktade. Jag tänker mig att hon nog märker av ett uppsving här hemma framöver också.

Broderat för hand, fantasifullt och mycket stilsäkert, från MB Design. (Foto Kurbits)

Också keramikern Stina Neanders grejor gillar jag skarpt, då hon ju verkligen gör bas- eller vardagsföremål – som ju alltid måste användas, och varför då inte ha dem rejäla handgjorda och vackra?

Stina Neanders vackrare vardagsvara. Ståtlig keramik att använda varje dag. (Foto Kurbits)

Ytterligare en rolig detalj med Formex är all passion man får möta. Lust och vilja i historierna bakom produkterna, att träffa hantverkare, slöjdare, formgivare och produktutvecklare som brinner för sina produkter ger en massa energi. För ofta delar de ju med sig och man går därifrån med något mer i bagaget.

Jag träffade Mattias Stenberg, som gjorde just det – delade med sig. Han är årets Nova-pristagare, som delas ut av Formex i augusti. Nova är ett pris som går till en ung nordisk formgivare, och förutom ära och berömmelse ingår också att få visa upp sina arbeten vid kommande mässa. Nu presenterade han denna fantastiska stol, i två olika utföranden. Fortfarande prototyper, den riktiga lanseringen sker på Möbelmässan. I ask, flerskiktslimmat och så vackert böjt att man blir glad, med riktigt fint garvat skinn, eller solgul sits. Fint! Stolen produceras av Olby design.

Mattias Stenbergs fantastiskt fina stolar, lanseras på Möbelmässan i februari. (Foto Kurbits)

Nu nog med ord, här kommer mer bilder. Jag återkommer med fler nedslag i enskilda montrar och hos fler spännande hantverkare.

Ida från Créme de la Créme lanserade alldeles nygjorda bord, fortfarande är det återvunnet porslin som är främsta arbetsmaterialet. Fina höjder och finurliga underreden – jepp, rör förstås. (Foto Kurbits)

Jini Hedblom har gjort stor succé med fönstersmycket i schablonskuret trä. Här är hennes nya produkter, skåp med genombruten träyta.  (Foto Kurbits)

Från Värmland kom det mycket fint i år, här i ett gemensamt designnätverk kallat Form i Värmland. Återvunnet papper blir till fina pärlor, halsband av Anna Rongedal. (Foto Kurbits)

Och fina mönster på muggarna. Hela mässan innehöll för övrigt mycket pastelliga toner och skalor, det har ni säkert hört på flera ställen. Jag gillade främst mönstren här, muggar av Marika Ukonaho. (Foto Kurbits)

Aah och så gammal är äldst på något vis…jag gick förbi Nittsjö ett antal gånger, och varje gång pratade den här serien med mig. Förmodligen eftersom den fanns hemma hos mina föräldrar när jag var liten. Den är från 50-talet ursprungligen, fick jag veta, men en uppstramning skedde på 70-talet, och det var då den måhända peakade i popularitet. Men säljer fortfarande fint. Serien heter Allmoge och är formgiven av Erik Mornils. (Foto Kurbits)

Och då har vi väl kommit in på de något traditionella tassemarkerna, även om det förstås finns en hel del kraft i kurbitsnytolkningarna…jjag hittade Britta i Dalarna som var på mässan för första gången med sina populära kurbitsar. (Foto Kurbits)

Även Maria Stenvall var på mässan för första gången, med sitt företag Kalasfint, med en stiliserad kurbits i bagaget. (Foto Kurbits)

Inlägget Formex del 2: Handgjort och småskaligt dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Jag träffade Britta i Dalarna förra veckan, och pratade lite kurbits med henne, det var roligt. Med bakgrund i det traditionella kurbitsmåleriet, hon har målat kurbits i större delen av sitt liv fick jag veta, bestämde hon sig för ett par år sedan att utveckla sitt måleri till att bli mer samtida. Kolla in hennes produkter och hennes måleri själva!

Kurbitspepita, eller kanske Nusnässnusnäsduken. Ett fint komplement till den mer dramatiska kurbitsen i alla fall. Från Britta i Dalarna. (Foto Kurbits)

Något som jag fastnade rejält för var också dessa avskalade mönster, dels det stiliserade kurbitsblommorna, dels det mycket finstämda vågmönstret. Britta kallar det kurbitspepita, ni ser kanske att det är själva böjarna, vågorna i kurbitsmåleriet, och kanske ännu mer välbekant från dalahästarnas mönster?

Britta lanserar snusnäsdukar i det här mönstret under året – eller, eftersom hon är från Nusnäs blir det förstås Nusnässnusnäsduken. Lokala spelemän har efterlyst en snusnäsduk att bära till folkdräkten när de spelar. Nusnässnusnäsduken. Eller alltså kurbitspepitan. Åh, gillar det starkt!

Vågorna i kudden känns igen från Dalahästen, eller hur? Av Britta i Dalarna. (Foto Kurbits)

Så här ser Brittas övriga kurbitsar ut, mycket färg och mycket mönster. (Foto Kurbits)

Inlägget Mer kurbitspepita åt folket! dök först upp på Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Med vad de kallar uppdaterad allmogekänsla har Åhléns nyligen lanserat kollektionen This is Sweden by  Åhléns. Serien ska spegla svenska traditioner enligt information jag får, både med egendesignade produkter och samarbeten med svenska designers och varumärken. Modernt möter tradition i produkter som rör inredning, smycken, inredning och mat. Kurbitsmönstret figurerar flitigt, det kanske har att göra med att Åhléns har sina rötter i Insjön i Dalarna.

Kollektionen This is Sweden by Åhléns, där nya allmogeinspirerade mönster tagits fram och samsas med utvalda svenska produkter och varumärken. (Foto Åhléns)

Förstås i kombination inför det aldrig sinande intresset för kulturarv och historia när det kommer till mönster, material och färger som allmogekulturen är så fantastiskt välfylld av. This is Sweden känns inte ur det perspektivet särskilt svensk, allmogekulturens rötter och inspiration är ju som ni vet mycket globala och universella.

Bäddset ur kollektionen This is Sweden by Åhléns. (Foto Åhléns)

Pläden Vete ingår i Åhléns kollektion som heter This is Sweden. (Foto Åhléns)

Liksom Mohedatoffeln! (Foto Åhléns)

The post This is Sweden hos Åhléns appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

”Kan man ställa ut en blogg?” När frågan kom från hälsingegården Träslottet gick det inte att svara annat än javisst! Vilken spännande tanke att fysiskt kunna kliva in i min slöjdvärld! Min blogg Kurbits har funnits sedan februari 2008 och så här inleddes mina första formuleringar:

“Det finns något självklart i handens arbete, antingen vi gör det själva eller uppskattar andra som kan. Idag pratar vi ofta formgivning och design. Vore det inte roligt om vi också pratar slöjd?”

Över 1 300 inlägg senare har jag upptäckt, lärt känna och utforskat mitt område och kommit att älska det. Inläggen har diskuterat, beskrivit och visat upp nyheter, trender och produkter gjorda av skickliga slöjdare, hantverkare och designers. Några av dem finns med här i utställningen, inläggen och föremålen är tänkta att matcha varandra, förstärka varandra och kanske få er att vilja veta mer. Här liksom i bloggen finns inga begränsningar, det handlar om det jag tycker är lustfyllt och intressant. Med slöjden som avstamp kan man hamna ungefär var som helst, jag lovar!

Så välkommen till Kurbits, bloggen och utställningen som tar dig förbi syslöjdens ångest och in i det riktigt roliga gör det självet. Här är din slöjdkompis i inredningsvärlden!

Utställningen invigs söndag 28 juni 11.00. Under utställningstiden i sommar  finns det också möjlighet att lyssna på en föreläsning om gerillaslöjden (datum och tid kommer!), ämnet och boken finns med i utställningen. I min slöjdvärld är allt som sagt möjligt. Se mer information längre fram, håll gärna koll genom facebookeventet  - hjärtligt välkommen!

Kurbits på Träslottet pågår hela sommaren, fram till 16 augusti.

The post Kurbits på Träslottet – välkomna! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Ikväll öppnar craftivisten Sarah Corbetts utställning Gentle Protest på Handarbetets Vänner i Stockholm. Ni som följt Kurbits känner till Sarahs arbete i brittiska Craftivist Collective, jag har skrivit mycket om dem genom åren och hon är också en del av min bok Gerillaslöjd. Nu är hon som handarbetande världsförbättrare inbjuden att hålla sin första separatutställning och hon finns här i Stockholm i en månad från och med nu. Detta är ett gyllene tillfälle för henne att också interagera med craftivister här, vilket hon förstås kommer att göra. Fyra onsdagar framöver, med start den 19 augusti kommer Sarah att hålla workshops på Handarbetets Vänner. Har du inte bokat biljetter, gör du det här.

Och missa för allt i världen inte heller Sarahs och mitt samtal! Torsdag 27 augusti intervjuar jag henne mitt i hennes utställning. Vi pratar om hennes väg från aktivist till craftivist, hur hon tror på att det går att förändra världen med händerna och vad hon hoppas att den globala community som craftivismen idag innebär kan bidra med för förändring.

Vi pratar förstås också om hennes aktuella arbete och om hennes tankar om gerillaslöjd. Här bokar du din biljett till detta superspännande event. 

Gentle Protest av Sarah Corbett öppnar på Handarbetets Vänner i Stockholm idag! (Foto Craftivist Collective / Victoria Siddle)

Så kom till Handarbetets Vänner och var med! Vi kommer också att ha en lång frågestund där du som publik gärna får vara med och ställa frågor och diskutera, och efter samtalet kommer både Sarahs bok A little book of craftivism och min bok Gerillaslöjd finnas till försäljning och signering. Boka din biljett via den här sajten. Här följer en presentation av vårt samtal:

“Om vi vill att vår värld ska bli mer vacker, vänlig och rättvis, då borde vår aktivism också vara vacker, vänlig och rättvis”. /Sarah Corbett

Förändra världen med händerna, är det möjligt det? Sverigeaktuella craftivisten Sarah Corbett arbetar med förändring genom broderi, hon driver med hjälp av sitt Craftivist Collective en global community som med broderi som metod förmår företag, organisationer och privatpersoner att tänka om. Hur går det till? Och vilka reaktioner väcker det? Möt världsförbättraren Sarah Corbett i ett samtal med författaren och journalisten Frida Arnqvist Engström, som skrivit boken Gerillaslöjd – DIY, garngraffiti och den handgjorda revolutionen. Torsdag 27 augusti 18.00 samtalar de kring Sarah Corbetts arbete och om hennes pågående utställning Gentle Protest på Handarbetets Vänner i Stockholm.

De pratar också om den allt större globala rörelsen craftivism, dess förutsättningar och hur hantverket kan vara ett kraftfullt verktyg för att uppmärksamma och påtala orättvisor i världen. Sarah Corbett har tidigare erfarenhet som aktivist och lobbyist, hon grundade Craftivist Collective för sex år sedan och bytte i och med det arbetsmetod. Hör henne berätta om den långsamma, noggranna och empatiska aktivism hon bedriver idag, där stygnen fungerar som en katalysator för att skapa långsiktig och positiv förändring i världen. Och att protester inte alltid behöver vara agressiva, de kan vara handgjorda och kraftfulla i all sin vänlighet.

Välkommen till en kväll i broderiets, politikens och förändringens tecken! Sarah Corbett intervjuas i Handarbetets Vänners galleri i utställningen Gentle Protest, samtalet inleds med en presentation av utställningen.

The post Gentle Protest Talk: Sarah Corbett i samtal med Kurbits appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Förra veckan var det vernissage för Nordiska museets stora satsning på allmogemöbler från 1700- och 1800-talen. Utställningen heter Rejält retro och det är precis vad det är. Museet menar att ordet retro förvisso betyder tillbakablick, men inte tillräckligt långt tillbaka.

Här går man tillbaka i sina samlingar till allmogetiden och ser kopplingar till samtiden – klart att en Ångermanlandsbrud eller ett allmogeskåp från Hälsingland kan ingå i inredningen 2015. Rejält retro alltså.

Skåp av Hans Wikström, Vreta, Gästrikland. Målat 1793. Ingår i utställningen Rejält retro som visas på Nordiska museet just nu. (Foto Kurbits)

50-talet pjäser från samlingarna ingår och här ligger fokus på statusmöblerna från tiden; kistan, skrinet, skåpet och golvuret fanns alla i en välbärgad bondgård för 200 år sedan. Utställningens scenografi, gjord av kommunikationsbyrån Futurniture, ger pjäserna en samtida inramning som ger nytt sken på möblerna. Jag tycker att ambitionen fungerar. Här handlar det mindre om varje möbels proviniens, även om den finns redovisad i de tydliga skyltarna, det handlar istället om att väcka lust att se möblerna som något som kan ha relevans också idag.

Visa på alternativ till det ljusa och fräscha, det svala skandinaviska med rötter i  50- 60-tal som håller inredningsvärlden i ett järngrepp. Varför inte ta in andra influenser, låta sig förföras av lite färg och mönster? Bjuda på inspiration, kunskap och främst – alternativ!

”Skänkskåp. Av fur, för plan vägg, oljemålat, å dörrfyllningarna blomstermålningar. Från Viggarne. Ink 16/1 1904 Hellberg, Hanna, fru, Sala 50:-” Ur katalogiseringen på Digitalt museum. Skåpet är tillverkat 1775 i Västmanland, och ingår i utställningen Rejält retro på Nordiska museet. (Foto Kurbits)

Ibland behövs nya glasögon för att se gamla saker på nytt sätt, Rejält retro är inte den monterutställning som tar helhetsgrepp eller har redovisningstvång på alla historiska vinklar och vrår, här har man istället satt lusten och känslan främst, där är smaken som baken, men jag gillar det.

Det går att läsa och fördjupa sig på plats, men främst är det faktiskt en utställning som man upplever eller bara tar in. Jag tror att det är en rolig och bra väg att gå – väcka intresse till fördjupning och det kan gå hur som helst. Plötsligt är hela butiken full med vetgiriga besökare som vill köpa böcker i ämnet, vad vet jag.

Norrbottenkista, från Kamlunge, Nederkalix. Målare okänd men med inskription P.J.D 1802. Rejält retro på Nordiska museet. (Foto Kurbits)

Med det sagt är det förstås inte alls utan information i utställningen heller. Tydliga skyltar finns alltså till alla föremål, stort och tydligt i matchande grafisk form redovisar saker som synen på dåtidens statusmöbler, sättet att göra mönster – eller som här, kurbitsens bakgrund:

Hösten 1771 är Hans Olofsson och hans hustru Anna förtvivlade. Åkern som brukar ge dem allt de behöver ligger torr och utarmad. Men det kommer en ljusning. Hans har lärt sig måla och av sin far. Kanske skulle han försöka att sälja ett blomstermålat skåp vid marknaden i Hedemora? Utvecklingen av allmogemåleriets allra mest kända mönster, kurbitsen, sammanfaller med några nödår då många bönder i Dalarna måste hitta ny försörjning. Köparna fanns i det rika grannlandskapet Hälsingland.

Från utställningen Rejält retro, där 50-talet allmogemöbler från 1750-1850 samsas, på Nordiska museet just nu. (Foto Kurbits)

Här redovisas också vad som skiljer allmogemöbler från andra möbler: Abstraktion, förenklande stilisering och dekorativa ytmönster och starka färger exempelvis. Det kryllar av upprepade bårder och stiliserade mönster på dessa möbler, alla med fantasirikedom och egenhet. Men också starka färger, fritt blandade stilar och utfyllnad av ytorna är något som utmärker allmogemöblerna. Jag lär mig att färgerna från tiden bland annat heter blymönjerött och pariserblått.

Hängskåp tillverkat och använt i Dalarna, Lima socken, Sörbäcken. Datering 1841 och målare är Hållars Mattias Hansson. (Foto Peter Segemark, Nordiska museet)

Det är förstås få museer som kan göra en så omfattande utställning om allmogemåleriet som Nordiska, givet att alla dessa skåp, kistor och golvur finns i deras samlingar. Det är en satsning som dels ska inspirera och öka intreset för folkkonst inom inredning, och det är en utställning som ska ses precis just så. Men Rejält retro blåser samtidigt liv i tankar om hur vår gemensamma historia ser ut, möblerna har ursprung i alla våra landskap, samtidigt som tankar om den globala folkkonsten i mönstring och färger verkligen betonas och belyses.

Det är som museet konstaterar, det är mycket lättare att se vad det är som förenar oss med andra länders folkkonst än att se något typiskt svenskt.

Gränslöst på Nordiska museet just nu, i utställningen Rejält retro blandas allmogekultur och samtid. (Foto Kurbits)

Kista tillverkad och använd i Norrbotten, Överkalix socken, från 1846, målare okänd. Mjölkskåp, bemålat i sk buskmåleri, typiskt för Norrbotten. Datering och målare okänd. (Foto Kurbits)

Nordiska flörtar med inredningstrender, samtida statusprylar, samtidskultur, graffitimåleri, DIY och gränssnitt lånade från sociala medier i utställningen.  Alla de utvalda möblerna finns mycket tacknämligt också redovisade på digitalt museum, här. Rejält retro bjuder också på interaktiva inslag i utställningen, sätt mönster på ditt skåp och testa vilken allmogemöbel du är. Själv är jag ett golvskåp från Hälsingland, du? Gör testet här>>

Rejält retro finns på plats ett helt år, till september 2016. Under hösten finns det ett program kring utställningen, bland annat kurser i kurbits- och schablonmåleri, samt en rad spännande föredrag, mer info här!

Rejält retro öppnade förra veckan och står på Nordiska museet till september 2016. Gå och se, allmogemöbler i ny kostym, med nya glasögon ser man nya saker, prova själv! (Foto Peter Segemark, Nordiska museet)

The post Rejält retro visar var skåpet ska stå appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

På tisdag är det dags för vår fjärde Formfrukost, där jag och trendexperten Stefan Nilsson får möjlighet att träffa och prata med intressanta människor inom områdena slöjd, hantverk och design och formgivning. Till denna vår fjärde har vi bjudit in Tärnsjö Garveri och får då träffa Simon Hjälte som är creative director på företaget.

Tärnsjö Garveri står i fokus i vår fjärde Formfrukost, vi gästas av Simon Hjälte från företaget. (Foto Tärnsjö Garveri)

Tärnsjö Garveri grundades 1873 och ligger fortfarande kvar i Tärnsjö, Uppland, där de hämtar råmaterial med en radie om sex mil. Samtidigt har de stora internationella och exklusiva samarbeten och är ett av världens få garverier som fortfarande garvar läder vegetabilt.

En av verkstäderna på Tärnsjö Garveri, som ligger i Tärnsjö, Uppland. På samma plats sedan 1873. (Foto Tärnsjö Garveri)

Vi vill veta mer om hantverket de utövar, hur de arbetar från ax till limpa och hur de förvaltar sin historia. Och inte minst – hur hänger de med i samtiden och framtiden? Hur lokalt och globalt behöver de tänka, hur behåller de hantverket och samtidigt möter massproduktionens krav?

Välkommen till Formfrukost på Scandic Anglais i Stockholm, 8.00-9.00. Frukosten serveras i nyrenoverade Bar Anglais från 8.00, där vi också pratar med vår gäst från 8.15. Hoppas vi ses!

En av många beredda och färdigställda produkter från Tärnsjö Garveri – välkommen att höra mer om processen på Formfrukost på tisdag! (Foto Tärnsjö Garveri)

The post Välkommen till Formfrukost#4: Tärnsjö Garveri appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Så har det lackat färdigt mot jul, jag hoppas att ni alla får en fin julafton och julhelg, fylld med allsorts ro och lugn men också med tid för sådant som ni vill göra. Skapa, pyssla, slöjda, handarbeta eller kanske något helt annat. Oavsett vilket önskar jag en riktigt god jul till er alla!

Detalj från en älskad julkrans här hemma. (Foto Kurbits)

Och tack för i år! Tack för kloka synpunkter, mejl, önskemål och tips, ni förgyller min inkorg och min tillvaro med era glada tillrop och ert engagemang. Jag önskar förstås också god fortsättning ända fram till nyårsafton och tar ledigt fram tills dess, men kommer traditionsenligt att återkomma med en årskrönika med lite fördjupningar om vad som hänt på Kurbits under 2015 och förstås också en hel del om vad som hänt i slöjdvärlden under året.

Nu får ni njuta av min samling julkulor så länge, fotograferade och beskrivna till det här inlägget till Nordiska museets julblogg förra året. God jul!

Här i sin helhet. Julpynt som ger julstämning, god jul! (Foto Kurbits)

The post Kurbits önskar en riktigt god jul! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

På tisdag 12 januari är det dags för vår femte och sista gäst i denna första omgång av Formfrukost. Det är tidningen Hemslöjd som är inbjuden och vi gästas av dess redaktör Maria Diedrichs. Det har varit en spännande höst med Formfrukostarna, vad roligt med all positiv respons vi fått, ni är många som gillat upplägget, vilket vi är superglada för. Vi arbetar för en ny omgång med frukostar, mer information kommer. Följ oss på facebook!

Och följ gärna med på tisdag! Formfrukost är gratis, men du behöver anmäla din plats, info@formfrukost.se. Scandic Anglais bjuder på frukost och vi bjuder alltså på intervjuer med gäster, frukosten dukas fram från 8.00 och vi börjar prata med vår gäst cirka 8.15.

På tisdag 12 januari gästas Formfrukost av tidningen Hemslöjd, välkommen! (Foto senaste numret av Hemslöjd)

Vår femte gäst har en aktningsvärd ålder, och så här presenterar vi tisdagens aktör: tidningen Hemslöjd grundades 1933 och har under lång tid varit en röst för hemslöjden i Sverige. Sedan omgörningen 2011 har tidningen blivit prisad för både form och innehåll och blivit allt mer välkänd utanför slöjdkretsar i sitt arbete med att beskriva handgjort skapande utifrån traditionella slöjd- och hantverkstekniker.

Vi vill veta mer om tidningens framgångsrika arbete med att skildra samtida slöjdberättelser, vilken roll har slöjden, hantverket och tidningen idag? Vilket klimat verkar de i, hur ser berättelserna ut i framtiden och vilka är dess framtida läsare?

Väl mött på tisdag alltså! Kom, mingla, ät frukost och lyssna på oss, det blir roligt!

The post Formfrukost #5: Tidningen Hemslöjd appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Förra veckan öppnade utställningen Skönhet för alla i nytt ljus på Hallwylska museet. Det är en utställning som rör sig under hela 1900-talet, genom ögonen på Ellen Keys ideal, idéer och bitvis samtid. Alla ni som varit på Hallwylska palatset vet att det ju i mångt och mycket är tvärtemot nästintill det som Ellen Key förespråkade, ljus, luft, möbler med funktion, och inte minst – hennes tankar om ett nytt socialt och demokratiskt samhälle.

Där von Hallwyls representerar det besuttna borgerskapet står Key för något modernt och framtida.

Ellen Key säger det som det är…i den nyligen öppnade utställningen Skönhet för alla i nytt ljus, på Hallwylska museet i Stockholm. (Foto Kurbits)

Detta är utgångspunkten i en fin utställning som tydligt rör sig genom historien i avgränsande rum, mitt i palatset. Här har man byggt upp Ellen Keys Strand i det första rummet, och gör nedslag i den engelska Arts&Crafts-rörelsen och Karin och Carl Larssons Sundborn för att så småningom landa i ideal kring DIY och hur vi ser på dessa ljusa och fräscha ideal idag.

Vem är det som gör själv, varför gör vi så och hur ser det ut när vi gör det? Detta är frågor som vi alla besvarar i det sista rummet – för jepp, både Kurbits och min bok är med i utställningen!

Inlägg från Kurbits representerar i utställningen DIY-kulturen och hantverket så som det diskuteras och visas i samtiden. Mina inlägg med Ulrika Roslund Svensson, Återbrukshyttan och Tor Cederman ingår. (Foto Kurbits)

Ellen Key formulerade tankarna om vardagens skönhet i Skönhet för alla, den publicerades i Studentföreningen Verdandis skriftserie 1899 i en tid då folket skulle fostras i god smak, skönhet i hemmet blev ett viktigt redskap i kampen för ett bättre samhälle. Skriften kom att bli rättesnöre för dessa nya ideal och diskuterar inte bara hemmets inredning, utan också bostadsfrågan, kvinnornas och barnens situation.

Skönhet för alla i nytt ljus gör nedslag i vad Ellen Key ansåg riktigt och modernt, Arts&Craftsrörelsen såg hon som samtida och framtida utifrån estetik och moderna stilideal  men också i ett samband mellan skönhet och godhet, form och funktion, liksom makarna Larssons Sundborn, som också var förebilder för modernt inredningsideal.

Mönstervärldar från bland annat William Morris tapeter från Engelska Tapetmagasinet, Ellen Key inspirerades mycket av brittiska Arts&Craftsrörelsen. (Foto Kurbits)

Ellen Key hade en stark samtida röst, och i utställningen har man tagit fasta på den – det är nästan vad jag gillar bäst – citaten och hennes tips går som en röd tråd. De välfyllda utställningsrummen känns ombonade och inbodda med en Keysk anda.

Ellen tipsar. Fixa stilen med färg – något som lätt skulle kunna ingå i vilken samtida inredningstidning som helst, eller hur? (Foto Kurbits)

Utställningen är insprängd mitt i ett antal rum i fil i det Hallwylska palatset, mitt emot korridoren av utställningsrum tronar Wilhelmina von Hallwyls sovrum om jag inte minns helt fel. Det gör utställningen till en riktig rolig och intressant stilkrock, något som förstås är hela utställningens idé.

Förmaket till utställningen består exempelvis av ett Norrgavelmöblemang, vilket ger en vink om vad som komma skall, och väl inne i utställningsrummen blir det krockarna som blir behållningen. Eftersom de av utrymmesskäl renodlats och dragits till sin spets förstås.

Karin och Carl Larssons rum, med möblemang inlånat från Sundborn, för att förtydliga Ellen Keys tankar om ett nytt socialt och demokratiskt samhälle och att den utvecklingen började i hemmet. (Foto Kurbits)

Det är alltså rösten från Key som är sammanhållande i utställningen, här har man också kompletterat med andra röster – nutida konstnärer och forskare har fått kommentera det nya ljuset, det som alltså har med vår samtid att göra. Hur står sig Ellen Keys tankar idag? Det är intressanta ingångar som också finns att läsa i utställningen.

Och det är också där vi landar i utställningens sista rum där Catti Brandelius video Ellen Key och citat ur Fredrik Lindströms och Henrik Schyfferts föreställning Ljust och fräscht sätter stämningen.

Delar ur Kristina Schultz Lindbergs verk 100 dagar av behov och begär finns med, liksom möbler från formgivarna Lith Lith Lundin. (Foto Kurbits)

Delar ur Kristina Schultz Lindbergs verk 100 dagar av behov och begär syns i utställningen, där hon tillverkat allt som hon och hennes familj behöver, jag skrev om det häromdagen. Liksom möbeltillverkarna Lith Lith Lundin, som gör riktigt lokalt och hållbart producerade möbler. Även keramikern Kenneth Williamsson är med i utställningen med sitt kärl ur en finservis för ett äldreboende för tidigare hemlösa.

Kurbits och Gerillaslöjdens hörn, i förgrunden Kennet Williamssons fina keramik. (Foto Kurbits)

Fredrik Lindström och Henrik Schyffert säger som det är…ur föreställningen Ljust och fräscht. (Foto Kurbits)

Hallwylska knyter alltså ihop säcken kring Skönhet för alla med nya ingångar i samtida exempel:

I utställningens sista rum, nutiden, tas dagsaktuella frågor i ämnet upp som knyter an till dem vid sekelskiftet 1900. Det Hallwylska palatset representerar ett äldre stilideal, 1880-talets tongivande esteter uttryckte intresse för det besuttna borgerskapet. Det äldre stilidealet står i bjärt kontrast till Ellen Key och tankarna om ett nytt socialt och demokratiskt samhälle.

Det är roligt att få vara med i ett sådant sammanhang, diskussionerna om samtida stilideal och samhällsideal ser olika ut, kontrasterna mellan 1800-talets borgerskap, 1900-talets modernisering av hemmet och 2000-talets vurm för DIY och hantverk med personlig känsla och stil är stora. Skönhet för alla i nytt ljus finns att se på Hallwylska museet fram till 30 april, läs mer om utställningen här.

Ett utdrag ur kapitlet om DIY finns med, ur min bok Gerillaslöjd, garngraffiti, DIY och den handgjorda revolutionen. (Foto Kurbits)

The post Skönhet för alla i nytt ljus med Kurbits appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

En av de vanligaste frågor jag får till bloggen är ”var kan jag lära mig måla kurbits?” Här har jag ett riktigt bra svar på den frågan, iallafall för er som kan ta er till Stockholm nu på söndag. Då kommer nämligen Britt-Marie Nilsson från Mora hit och håller kurs, passa på om du kan!

Britt-Marie, eller Britta i Dalarna som hon också kallas behärskar inte bara tekniken i grunden, hon experimenterar också med nya former och nya grepp för att hålla kurbitsen samtida. Ett av mina favoritexempel på detta (även om det kanske inte är tillräckligt hard core kurbits för er kurbitsälskare därute) är hennes kurbitspepita, kolla in vad jag menar här. Hon gör förstås en mängd färgstarka kurbitsar också.

Britt-Marie Nilsson kommer till Stockholm för att hålla kurs i kurbitsmåleri, söndag 8 maj är det dags! (Foto brittaidalarna.se)

Britt-Marie Nilsson är proffs, ta chansen att spendera en dag med henne och de övriga i The Craft Lab – gruppen görare i Stockholm som ligger bakom en mängd roliga evenemang, jag har skrivit om dem tidigare, här. Eftersom The Craft Lab är en internationell grupp hålls workshopen på engelska.

Mer information finns i eventet här. Kursen hålls i Studiefrämjandets lokaler och biljetter hittar du här. 

The post Lär dig måla kurbits med Britta i Dalarna! appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Med vad de kallar uppdaterad allmogekänsla har Åhléns nyligen lanserat kollektionen This is Sweden by  Åhléns. Serien ska spegla svenska traditioner enligt information jag får, både med egendesignade produkter och samarbeten med svenska designers och varumärken. Modernt möter tradition i produkter som rör inredning, smycken, inredning och mat. Kurbitsmönstret figurerar flitigt, det kanske har att göra med att Åhléns har sina rötter i Insjön i Dalarna.

Kollektionen This is Sweden by Åhléns, där nya allmogeinspirerade mönster tagits fram och samsas med utvalda svenska produkter och varumärken. (Foto Åhléns)

Förstås i kombination inför det aldrig sinande intresset för kulturarv och historia när det kommer till mönster, material och färger som allmogekulturen är så fantastiskt välfylld av. This is Sweden känns inte ur det perspektivet särskilt svensk, allmogekulturens rötter och inspiration är ju som ni vet mycket globala och universella.

Bäddset ur kollektionen This is Sweden by Åhléns. (Foto Åhléns)

Pläden Vete ingår i Åhléns kollektion som heter This is Sweden. (Foto Åhléns)

Liksom Mohedatoffeln! (Foto Åhléns)

The post This is Sweden hos Åhléns appeared first on Kurbits - din slöjdkompis i inredningsvärlden.